Naturen, vår sista hållplats

NATUREN VÅR SISTA HÅLLPLATS Skogen är mörk men ack så trygg Där finner jag alltid min ro Det jag tror på finns där Naturen vår sista fria hållplats Där vi kommit ut ur som djur Där också vi återvänder en dag I skuggan av vårt forna jag Lever vi på som en bleknad fasad En gång ett liv men nu så tomt och dött (chorus) Dystra skuggor av en bleknad fasad Fasaden är du och ditt liv är som ett tomt skal En bleknad fasad Men vi lever på I mitt inre har jag tankar om hur det borde va Vi borde värna om den jord vi förått Vi borde värna om det endaste vi har Men i datorns och mobilernas värld Är det lätt att glömma vad vi en gång faktiskt var Det är lätt att förbise och ej förstå Att leva som det var menat Att vara ett med ditt eget sinne Att vara ett med vår egen jord (chorus) Så blek och dyster Vår värld är som ett spel Ingen tänker Ingen förstår Likt bleknade fasader av oss själva Ser vi in i spegelbilden av hur allt än gång var